Koenigsegg Öresund Tour 2016

Comboz

”Dom är i Köpenhamn …” Kalla kårar spred sig i min kropp. Kunde det verkligen vara sant!? I flera månader hade jag sett fram emot att följa Koenigseggs topphemliga ägarträff kallad ”Öresund Tour”. Men nu när jag och några vänner satt och åt pizza i Båstad nåddes jag av orden jag knappt vågade drömma om. Aptiten försvann och lusten att vara i Skåne började sina. Tankar om att åka till Köpenhamn kom på tal. Men som om vi alla hade änglavakt fick vi redan samma kväll goda nyheter. Planen var som vi förutspått att åka till fabriken i Ängelholm.

Genom diverse grupper och vänner på sociala medier hade jag i maj fått nys om att Koenigsegg planerade en kundträff. Vad det innebar eller om det ens skulle bli något var oklart tills bara några dagar innan startskottet. Ändå visste jag hur hemligt det var och var därför extremt noggrann med att inte läcka informationen. Den 16-18 Juli var det så dags. Vi hade samlat ihop ett litet gäng och åkte tillsammans ner till Ängelholm på torsdagsnatten. Fredagen spenderade vi med att ”car-spotta” utanför Koenigsegg och såg då två Koenigsegg, varav den ena var ute för tester innan leverans till sin lyckliga ägare någonstans i världen. Men själva Koenigsegg Öresund Tour visste vi skulle komma först dagen därpå.

Lördag 16 Juli.

Vi vaknade tidigt. Men trots få timmar av sömn var det inte någon som verkade vilja ”snooza”. Alla var snabbt uppe på benen. Förväntningarna som låg i luften gick nästan att ta på. Vi hoppade in i bilen och tillsammans begav vi oss mot Koenigsegg. På vägen stannade vi till och handlade både frukost och lunch. Det blev en macka, en cola och lite sura remmar till lunch – Klassisk car spotter-mat. Sedan bar det av de sista få kilometrarna. När vi kom fram var det fullt ös på området runt Koenigseggs fabrik. Det intilliggande flygmuseet hade fått i uppgift att anordna en liten fest som en i raden av firanden för Ängelholm som i år fyller 500 år. Flygplan kördes fram och ställdes ut och besökare vällde in. Jag är tveksam till att både Koenigsegg och besökarna var medvetna om krocken som hade skett. Vi låg och solade lite på gräset utanför fabriken och träffade där några vänner som bor i närheten. Medan några spelade fotboll och vi andra låg och solade kom en ung kille fram till oss. Han frågade på engelska med en fransk brytning om vi var car-spotters? Vi svarade att det var vi. Då fick vi berättat för oss att de skulle ut med Regera och att vi gärna fick fotografera om vi lovade att inte lägga ut bilder innan 08:00 dagen efter. Vi höll alla med om att det är en av Koenigseggs många tjusningar. Hade det var Ferrari eller någon annan stor tillverkare hade vi blivit ombedda att dra åt …….. men Koenigsegg delar vår passion och förstår sig på PR bättre än någon annan. I takt med att ännu mer publik drog in drog även molnen in över oss. Regnet började men vad gjorde det? Vi hade ju fått se Koenigsegg Regera chassinummer 126 köras på allmän väg som världens första car-spotters. Humöret var på topp! En långväga kompis hade kommit från Tyskland och han berättade att bilarna var på väg. ”Dom har haft problem i passkontrollen vid gränsen”. En halvtimme senare, och ett par timmar efter utsatt tid rullade de första bilarna in. Sen en till, och en till. Raden bilar växte. Men på grund av alla tusentals Ängelholmsälskare på plats beslöt vi oss för att gå till en annan plats. Vi skyndade oss och hann precis fram till entrén till området innan resten av bilarna kom likt ett färgglatt pärlhalsband. Tyvärr fick jag inga bilder värda att skryta med därifrån. Vi gick tillbaka till fabriken igen efter att den sista bilen hade anlänt. Nu stod det en skara av ett hundratal personer och klängde utanför grindarna till fabriken. Skylten som talade om att det rådde fotoförbud blev ignorerad och till slut kom personal från Koenigsegg fram och utropade att om man ville fick man komma in och titta på bilarna. Bara man inte repade något!

Grindarna öppnades och det pirrade i min mage. Som kor på inför ett kosläpp spred sig energin och förväntan. Jag klämde mig fram in på parkeringen där det nu stod 15 Koenigsegg parkerade. Det är för övrigt den största samlingen av Koenigseggs någonsin. De flesta bilarna var äldre modeller. Men allt från CC8S till Agera RS fanns på plats. Koenigsegg själva hade ställt ut en One:1 och även öppnat dörrarna till station 8 där de två producerade Regororna stod sida vid sida. Chassinummer 114 och 126 för den som är intresserad av sådant. Aldrig förr har jag svävat på moln som jag gjorde där och då. Medan kunderna åt lunch inne i fabriken passade vi på att kolla bilarna på nära håll. 

Efter lunchen åkte bilarna till den närliggande testbanan för att testa vad bilarna klarade. På håll stod vi utanför grindarna och mest lyssnade på de monstruösa V8:orna dåna fram och tillbaka på banan. I förhand hade jag fått veta att de sedan skulle till Båstad. Så vi väntade tålmodigt. Men så kom dom tillbaka. Vi väntade på den sista att passera innan vi hoppade in bilen och hängde på. Det som sedan hände var inget annat än overkligt. Vi körde med världens enda gula Koenigsegg bakom oss i ett ösregn som saknar motstycke. Situationen var overklig. Men i en rondell tog vi fel avfart och tappade bort den gula Agera RS:en. Vi vände och körde för fulla muggar. Som tur var hann vi upp bilen och då var det helt plötsligt ytterligare fyra Koenigsegg till i skaran. I flera mil låg vi bakom fem Koenigsegg i ett oväder som skiftade mellan ösregn och dimma. När vi åkte in i Båstad mötte vi en stekare i en Porsche 911 (997). Förarens överlägsna leende avbröts när han såg fem Koenigsegg på rad i motsatt körriktning. De verkade ha kontakt med varandra för alla stannade till på en bensinmack mitt i stan. Alla i närheten flockades runt bilarna. Till och med personal på macken kom ut för att titta.

Efter det snabba stoppet på macken bar det av igen. Andra car-spotters som hade hängt efter hängde på i sina bilar. Men vid en korsning tappade de bort oss och försvann. Det ringde på telefonen det var de andra i vårt gäng. Vi gav dem vägbeskrivning och som tur var hittade de rätt till slut. När vi kom fram till Torekov Hotell, där deltagarna skulle övernatta var några bilar redan parkerade. Andra höll på att ställa upp. När vi klev ur bilarna sprack molntäcket upp och solen började skina. Och förutom några hotellgäster var vi ensamma med bilarna nu. Christian Von Koenigsegg och hans fru Halldora stod och pratade med någon om tekniken bakom Regera. Jag stannade till snabbt och lyssnade men tappade intresset när det blev allt mer invecklat. Istället fotograferade jag bilarna. Efter några turer i vad som kan ha varit kunder i Regeran åkte den hem igen. Istället kom Bård Eker i en CCXR tillsammans med sin fru och tog dess plats. Regeran kom tillbaka och in hoppade några nya personer och gav sig ut på en liten tur. Ett par timmar senare begav vi oss hemåt igen. Matta efter dagens extrema händelser.

Söndag 17 Juli

Efter den totala urladdningen dagen innan tog vi lite sovmorgon. Vi visste att bilarna skulle tillbaka till Danmark och stressade därför inte. Men vi beslöt oss trots allt att åka till fabriken igen. Sannolikheten att någon av bilarna från träffen skulle komma dit var stor kom vi fram till. När körde in vid entrén tyckte jag mig skymta en orange bil komma åkandes från andra hållet. Mycket riktigt så kom det en orange Koenigsegg med samma mål som oss. Men den hade sällskap av två bilar till! Vi skyndade ner och tog några kort på dem innan vi beslöt oss för att nu får det vara nog.

Allt som allt var det den i särklass galnaste upplevelsen jag varit med om. All stress, all spänning, alla bilar och alla intryck gör detta till något jag nog kommer få svårt att toppa. Och inte är det sämre att jag förmodligen är den enda journalisten i världen som faktiskt var där och upplevde det hela!

Advertisements