Maserati 3200 GT – Där allt startade

Folk som känner mig vet om mitt brinnande intresse för superbilar och framförallt Lamborghini. Men det hela startade med en inte alls lika ursinnig och eldsprutande italienare.

I min släkt har intresset för bilar och motorsport funnits sedan långt innan jag själv. Jag har däremot tagit intresset några steg längre.

Det hela startade när jag en dag fick se bilden som föreställde en Maserati 3200 GT. Bilen hade just haft premiär så jag måste varit 8 år gammal. Jag föll som en fura direkt. De bumerangformade baklyktorna var något jag aldrig någonsin sett. Trots att bilen inte tillhör den smala liga av råa superbilar jag numera är besatt av. På samma sätt som Lamborghini stack ut med sina klassiska dörrar som öppnas uppåt, så var det något extra med baklyktorna på 3200 GT som jag inte kunde motstå. Än idag blir jag lika imponerad när jag ser en 3200 GT på gatan.

Jag hörde någon gång att anledningen till att dessa bakljus inte fanns på senare modeller var p.g.a. att amerikanska lagar förbjöd dem. Detta vet jag inte om det stämmer så jag låter det vara en historia.

Bilen i sig är i dagens mått varken slö eller snabb, 0-100 km/h 5,1 sekunder och bilen har en toppfart på 280 km/h. Detta tack vare en 3,2 liters V8 med dubbla turbo som utvecklar 370 hästar och 492 Nm.

Bilen ersattes av Maserati 4200 (Coupé) år 2002. Då hade 4795 st bilar tillverkats, både som sex-växlad manuell eller som 4-stegs Automat. När bilen har automatlåda heter den för övrigt 3200 GTA – Gissa vad A står för. Ersättaren fick en ytterst liten estetisk ändring, de förföriskt vackra bakljusen ersattes med stora fula. Och kanske det mest väsentliga, motorn var numera en Ferrari-V8:a med 20 hk extra men utan turbo.

Om jag vann på lotto hade jag garanterat haft en Maserati 3200 GT i mitt garage!

Efter 3200 GT dog 2002 förlorade jag helt intresset för märket. Det krävdes en ett vågat och brutalt steg vid namn MC12 för att min Maserati-nerv skulle kittlas igen.

Annonser